Många bäckar små…

Anders Lindén har en lång erfarenhet från inomhusklimat och energianvändning. Exempelvis var han under drygt 10 år energichef i landstinget som då var Sveriges näst största fastighetsägare med en byggnadsarea om drygt 3.500.000 kvm. Anders berättar att det blir allt vanligare att t.ex. pensionärer har dubbelt boende, en lägenhet i stan och ett rejält fritidshus/villa. Många nya hus beställs just av pensionärer eller utlandssvenskar. I princip värms nästan samtliga nya småhus av frånluftsvärmepumpar beroende på okunskap, stelbenta regler och ren slentrian, enligt Anders.

Anders hus Solhöjden är byggt som villa enligt nybyggnadskraven i BBR, men hans avsikt har hela tiden varit att använda villan som fritidshus, framförallt på sommarhalvåret men till och från även övriga årstider. Det stod färdigt i mars 2013 och är byggt i gammal ”fiskarhusstil”, men med modern villastandard, platta på mark, uppvärmd area (Atemp) 168 kvm och boarea 145 kvm fördelade på 1,5 plan, sex rum och kök. Värmeisoleringen är ”normal”.

– Att huset skall användas som fritidshus innebar att jag kände mig tvingad att välja ett annat system för uppvärmning och ventilation än standardlösningen med en frånluftsvärmepump. En frånluftsvärmepump är enligt mig direkt olämplig då huset skall stå tomt stora delar av den kalla årstiden eftersom den vare sig tillåter att man kan minska ventilationen eller inomhustemperaturen i någon påtaglig utsträckning. Bergvärme är inget kostnadseffektivt alternativ då värmebehovet är lågt. Då huset står tomt vill jag kunna minska ventilationen till ett minimum och begränsa inom­hustemperaturen till 12-15 grader beroende på årstid. Detta är omöjligt med en frånlufts­värmepump. Det finns dessutom ingen internvärme från personer, belysning och apparater att återvinna då huset står tomt, vilket är grunden för frånluftvärmepumpar. 

Efter diskussioner med både Boverket och kommunen fick jag grönt ljus för mitt eget alternativ, en inverterstyrd luft/vatten-värmepump. 

– Efter noggranna efterforskningar valde jag mellan två leverantörer av värmepumpen, men det slutliga valet var ganska enkelt – jag valde en Ecodan luft/vattenvärmepump från Mitsubishi Electric. Med värmepumpen kan jag anpassa inomhustemperaturen efter olika driftfall, t.ex. full värme då huset används och endast underhållsvärme övriga tider.

Grunden till min låga energianvändning är främst att jag valde mitt eget system. Genom att separera uppvärmning och ventilation har jag närmast oändliga möjligheter att anpassa driften efter aktuellt behov.

Under en 12-månadsperiod har huset totalt använt 3219 kWh, fördelat på 2346 kWh för uppvärmning och 873 kWh för hushållsel.  I specifika tal innebär detta 14,0 kWh/kvm för uppvärmning respektive 5,2 kWh/kvm för hushållsel. Enligt husfabrikantens kalkyl som bygger på frånluftsvärmepump skall husets specifika värmebehov uppgå till 35 kWh/kvm och år vid en specifik elanvändning för hushållsel om 40 kWh/kvm och år. I reda tal motsvarar detta totalt 12600 kWh per år, dvs. hela 9379 kWh eller 290 % mer än min faktiska energianvändning.

Mina uppmätta energidata är alltså riktigt bra. Detta beror självklart delvis på att det är ett fritidshus, men under den aktuella tidsperioden nyttjade jag huset 6 månader, varav 3 månader under den mörka årstiden.